Annorlunda hjärnor
Annorlunda hjärnor

Högkänslig – egenskap, inte diagnos, men ändå på riktigt

Att ta in mycket och starkt är inget fel, men kan bli överväldigande. Om vad högkänslighet kan innebära, utan att sjukförklara det.

Kanske har du hört det hela livet: “vad du är känslig”. Kanske sagt med en suck, som om det vore ett fel att rätta till. Du tar in mer än andra verkar göra, märker stämningar i ett rum, rörs starkt av musik eller en blick, och blir samtidigt lättare överväldigad av ljud, ljus och allt som händer på en gång. Det här kan vara tecken på något som brukar kallas högkänslighet. Det är inte en diagnos, inte en sjukdom och inget att bota. Men det är ändå på riktigt, en verklig egenskap som påverkar hur du upplever världen. Här tittar vi lugnt på vad högkänslighet kan innebära, utan att vare sig sjukförklara eller förstora det.

Vad högkänslighet kan innebära

Högkänslighet beskrivs som ett medfött personlighetsdrag, där grunden är att man bearbetar intryck djupare än de flesta. Den vetenskapliga termen är sensorisk bearbetningskänslighet, och draget uppskattas finnas hos ungefär en av fem. Hur det visar sig varierar, men ofta känner man igen sig i sådant som:

  • att lägga märke till små detaljer och stämningar som andra missar
  • att bearbeta intryck och frågor på djupet, från många håll samtidigt
  • att lätt bli överstimulerad när det är mycket ljud, ljus eller folk
  • att känna starkt, både svårt och vackert, en måltid eller ett musikstycke kan röra djupt
  • att vara inkännande och empatisk, och påverkas av hur andra mår
  • att behöva mer tid ensam för att smälta allt man tagit in

Det är värt att säga tydligt: inget av det här är ett fel. Att känna och uppfatta mycket är inte en brist, utan ett sätt att fungera som har både sina sidor. Det som kan göra det jobbigt är inte känsligheten i sig, utan att leva i en värld och en omgivning som inte alltid är byggd för den.

Egenskap, inte diagnos

Här är en viktig skillnad att hålla isär. Högkänslighet är inte en diagnos. Det står inte i någon diagnosmanual, det är inte en sjukdom, och det är heller inte samma sak som en funktionsnedsättning. Det är ett personlighetsdrag, ungefär som att vara mer eller mindre utåtriktad. Begreppet myntades av forskaren Elaine Aron, och det finns forskning som talar för att draget finns. Samtidigt diskuteras det fortfarande, och var gränserna går är inte hugget i sten.

Att det inte är en diagnos gör det inte mindre verkligt för dig som känner igen dig. Tvärtom kan det vara en lättnad att få ett ord för något man länge känt utan att kunna förklara. Men det betyder att högkänslighet inte är något som utreds eller behandlas i vården på samma sätt som till exempel adhd eller autism. Det är en beskrivning av hur du fungerar, inte ett tillstånd som ska åtgärdas.

Det är också bra att veta att högkänslighet och diagnoser ibland går in i varandra. En del som ser sig som högkänsliga upptäcker senare att det också handlade om till exempel autism eller adhd, där sensorisk känslighet är vanligt. Andra är högkänsliga utan att någon diagnos är aktuell. Och stark känslighet kan ibland också hänga ihop med stress, utmattning eller hur man mår för stunden. Att hålla det här öppet, snarare än att låsa fast en enda förklaring, är ofta klokast. Om din känslighet gör vardagen svår är det värt att utforska vad den handlar om, hellre än att direkt slå fast vad det “är”.

Att leva väl med din känslighet

Eftersom högkänslighet inte är något att bota, handlar det i stället om att leva väl med den, att ta vara på dess styrkor och skydda sig mot det som blir för mycket.

En central sak är återhämtning. Den som tar in mycket behöver också tid att smälta det, och behovet av lugn och egentid är ofta större än hos andra. Det är inte att vara asocial eller känslig på fel sätt, det är ett rimligt sätt att hushålla med ett system som arbetar mycket. Att planera in pauser, tystnad och tid för dig själv är en av de mest verksamma sakerna du kan göra.

Det hjälper också att dämpa det som överstimulerar. Hörlurar i bruset, en lugnare plats när det blir för mycket, färre saker på en gång. Och att vara mild mot dig själv när du blir överväldigad, i stället för att klandra dig för att du “borde” tåla mer. Din tröskel är din, och den säger inget om ditt värde. Många finner dessutom lättnad i att förstå sitt drag och möta andra som fungerar likadant, så att känsligheten blir något att förstå snarare än skämmas för.

Och märker du att känsligheten går över i något tyngre, att du ofta mår dåligt, är nedstämd, eller att stress och intryck blivit för mycket att hantera, ska du veta att det inte är något du måste bära ensam. Då handlar det inte längre bara om ett personlighetsdrag, utan om hur du mår, och det finns hjälp för det. Vänd dig till en vårdcentral, eller ring 1177 för råd om var du kan söka stöd. Du behöver ingen diagnos för att höra av dig. Det räcker att det känns tungt.

Vanliga frågor

Är högkänslighet en diagnos jag kan bli utredd för?

Nej. Högkänslighet är ett personlighetsdrag, inte en diagnos, och utreds eller behandlas inte i vården på samma sätt som till exempel adhd eller autism. Det betyder inte att det är overkligt, bara att det är en beskrivning av hur du fungerar snarare än ett tillstånd att åtgärda.

Är det samma sak som autism eller adhd?

Nej, men de kan överlappa. Sensorisk känslighet är vanligt vid både autism och adhd, och en del som ser sig som högkänsliga upptäcker senare en diagnos, medan andra är högkänsliga utan att någon diagnos är aktuell. Gör din känslighet vardagen svår kan det vara värt att utforska vidare.

Betyder högkänslig att jag är överkänslig eller skör?

Nej. Högkänslighet handlar om att ta in och bearbeta intryck djupt, inte om att vara svag eller överkänslig. Det rymmer lika mycket styrkor, som inlevelse, uppmärksamhet och förmågan att känna starkt, som det rymmer sårbarheter. Det är ett sätt att fungera, inte en bristvara.

Kan jag göra ett test för att veta om jag är högkänslig?

Det finns självtest kopplade till begreppet, men inget sådant test kan ge ett säkert svar att bygga sitt liv på. De kan på sin höjd ge en fingervisning. Känner du igen dig är det mer värt att fundera på vad som hjälper dig i vardagen än att jaga en exakt etikett.

Att vara högkänslig är inte ett fel som ska rättas till, och inte heller en diagnos som ska ställas. Det är ett sätt att möta världen, ett där mycket kommer in och allt känns starkt, på både gott och svårt. Du behöver inte tåla mer än du gör, eller skämmas för att du behöver mer lugn än andra. Du får ta din känslighet på allvar, skydda den där den blir överväldigad, och ta vara på allt den också ger dig. Och skulle den någon gång tippa över i något tyngre, behöver du inte bära det ensam.

Källor

  1. Sveriges Förening för Högkänsliga. (2024). Om högkänslighet. SFH. https://www.hspforeningen.se/hogkanslighet/om-hogkanslighet/
  2. Hjärnro. (2024). Högkänsligt personlighetsdrag (HSP / SPS). Hjärnro. https://hjarnro.se/hogkanslighet
  3. 1177. (2024). Att söka stöd och hjälp. 1177 Vårdguiden. https://www.1177.se/liv--halsa/psykisk-halsa/att-soka-stod-och-hjalp/