Panikattack eller fara? – när kroppen känns som att den ska dö

Hjärtat slår så hårt att det känns i halsen. Det blir svårt att andas, det sticker i händerna, rummet snurrar, och en enda tanke fyller allt: jag håller på att dö. En panikattack är en av de mest skrämmande saker en kropp kan göra mot dig, just för att den känns så fysisk och så akut. Och ändå, hur olidlig den än är: den är inte farlig, och den går över. Den här texten förklarar vad som händer i kroppen under en panikattack, hur du tar dig igenom den värsta vågen, och när det är värt att söka stöd.

Vad som händer i kroppen

En panikattack är ångest som kommer plötsligt och känns starkt i hela kroppen. Det som händer är att kroppens larmsystem går igång med full kraft – samma kamp- och flyktreaktion som ska rädda dig från verklig fara. Pulsen stiger, andningen ökar, blodet styrs om mot musklerna. Problemet är att larmet gått igång utan att det finns något yttre hot. Kroppen förbereder sig för det värsta, fast ingen fara finns.

Eftersom obehaget är så kroppsligt är det väldigt lätt att tolka det som något akut farligt. Många som får sin första panikattack tror att de drabbats av en hjärtinfarkt eller en stroke, och blir förstås livrädda. Den rädslan förstärker i sin tur kroppens reaktion, och så snurrar det på. Det är just den här tolkningen – “det här är livshotande” – som driver panik, inte själva kroppsreaktionen.

Att få en panikattack är inte ovanligt. Ungefär var tredje person får någon gång en panikattack, ofta under en period av stress, nedstämdhet eller kris. Det betyder inte att något är fysiskt fel på dig, och det leder oftast inte till något bestående.

Det viktigaste att veta: vågen vänder

Här är det som är värt att hålla fast vid mitt i det värsta: kroppen orkar inte ha panik särskilt länge. En panikattack stegras, når en topp – ofta inom omkring tio minuter – och klingar sedan av av sig själv, eftersom kroppen helt enkelt får slut på bränsle. Det kan kännas som att den håller på mycket längre, men ångesten kan inte fortsätta stiga i oändlighet. Den vänder alltid.

Du behöver alltså inte göra något för att “stoppa” attacken. Du behöver bara ta dig igenom den medan den ebbar ut. Det enklaste sättet att göra det värre är att slåss mot den eller fly; det enklaste sättet att göra det lättare är att låta vågen passera.

Att ta sig igenom vågen

När en panikattack är på väg upp, prova något av det här. Inte för att tvinga bort den, utan för att rida ut den:

• Påminn dig om vad det är. “Det här är en panikattack. Den är obehaglig men inte farlig, och den går över.” Att sätta rätt etikett på det dämpar rädslan som annars späder på reaktionen.
• Andas långsammare, inte mer. Vid panik andas många snabbt och ytligt, vilket kan ge mer yrsel och stickningar. Försök andas in en stund och andas ut lite längre, lugnt och inte för djupt. Det säger till kroppen att faran är över.
• Stanna kvar. Om du kan, sitt kvar där du är i stället för att fly. Att stanna lär kroppen, gång på gång, att situationen faktiskt var ofarlig.
• Förankra dig i rummet. Känn fötterna mot golvet, ta tag i något svalt, sätt ord på fem saker du ser. Det hjälper när allt känns overkligt.
• Vänta ut toppen. Säg till dig själv att det snart vänder, för det gör det. Du behöver inte göra något mer än att låta tiden gå.

Det räcker med ett av stegen. Det viktigaste är vetskapen om att vågen vänder av sig själv.

När det ändå kan vara värt att söka vård

En panikattack i sig är ofarlig, men det finns lägen då det är klokt att söka stöd:

• Första gången, om du är osäker på vad det är. Bröstsmärta och andnöd ska tas på allvar, och har du aldrig haft en panikattack förut kan du behöva få bekräftat att det inte är något kroppsligt. Ring 1177 för rådgivning, eller 112 vid akut fara. Att checka av är aldrig fel.
• Om attackerna återkommer och du börjar oroa dig för nästa, eller undviker platser och situationer för att slippa dem. Då kan det handla om paniksyndrom, och det finns bra hjälp. Kontakta en vårdcentral.
• Om ångesten tynger dig mer allmänt. Vill du bara prata kan du ringa Hjälplinjen på 90 390, dygnet runt.

Vid återkommande panikångest är kognitiv beteendeterapi, KBT, en av de behandlingar som har bäst stöd, och den finns både hos behandlare och som internetbehandling via 1177. Du behöver inte ha “tillräckligt allvarliga” besvär för att höra av dig.

Vanliga frågor

Kan jag dö eller bli galen av en panikattack?

Nej. Det känns ofta så, men en panikattack är inte fysiskt farlig, och den går över av sig själv. Du svimmar i regel inte, hjärtat tar ingen skada, och du tappar inte förståndet. Det är kroppens larmsystem som gått igång i otid, inget mer.

Hur länge håller en panikattack på?

Oftast några minuter. Den brukar nå sin topp inom ungefär tio minuter och klingar sedan av, eftersom kroppen inte orkar hålla paniken uppe längre. Det kan kännas längre än det är.

Hur vet jag att det är panik och inte något fysiskt?

Symtomen kan likna kroppsliga tillstånd, och därför är det förståeligt att vilja vara säker, särskilt första gången. Är du osäker, ring 1177, eller 112 vid akut fara. När du väl vet att det rör sig om panikattacker blir de ofta mindre skrämmande.

Går det att bli av med panikattacker?

Återkommande panikångest går att behandla, ofta med KBT, och många blir helt bra. En stor del handlar om att lära sig att symtomen är ofarliga, så att rädslan för nästa attack släpper.

En panikattack ljuger för dig. Den får kroppen att skrika fara där ingen fara finns, och den känns som att den aldrig ska ta slut. Men kroppen orkar inte ha panik särskilt länge, och vågen vänder alltid, av sig själv. Du behöver inte slåss mot den, bara andas långsamt och vänta ut den. Och återkommer panikångesten finns det hjälp som fungerar. Du behöver inte bära det ensam.