Rättigheter och stöd
Rättigheter och stöd

Personligt ombud – gratis hjälp att ta dig igenom myndighetsdjungeln

Få känner till det, men du kan ha rätt till ett personligt ombud. Här förklarar vi vad de gör, vem som kan få ett och hur du tar kontakt, utan kostnad.

Brev som hopar sig olästa. Samtal du skjuter upp för att du inte orkar. En blankett från Försäkringskassan, en tid hos psykiatrin, ett beslut från socialtjänsten du inte förstår, och en växande känsla av att allt bara faller mellan stolarna. För många med psykisk ohälsa är det inte själva måendet som blir den sista droppen, utan myndighetsdjungeln runtomkring. Det få känner till är att det finns en hjälp byggd just för detta: ett personligt ombud. Det är gratis, frivilligt, fristående från myndigheterna, och finns till för att stå på din sida i kontakten med dem. Här går vi igenom vad ett personligt ombud gör, vem som kan få ett, vad som skiljer det från andra former av stöd, och hur du tar kontakt.

Vad ett personligt ombud gör

Ett personligt ombud, ofta förkortat PO, är en person som hjälper dig att hitta rätt i kontakten med myndigheter, vården och andra aktörer, och att få ihop de olika delarna av ditt stöd till en helhet. Ombudet arbetar helt och hållet på ditt uppdrag, utifrån vad just du behöver och vill förändra.

I praktiken kan det handla om mycket. Ombudet kan hjälpa dig att reda ut vad du har för behov och rättigheter, lotsa dig till rätt instans, följa med på möten hos socialtjänsten eller psykiatrin, hjälpa dig att förstå beslut och blanketter, och se till att insatserna från olika håll planeras och samordnas i stället för att krocka. Klarar du inte att ringa din handläggare själv kan ombudet sitta bredvid och stötta. Poängen är att du inte ska behöva navigera systemet ensam.

Ombudet tar inga egna initiativ

En viktig sak att förstå är att ombudet aldrig går förbi dig. Det tar inga steg du inte står bakom, fattar inga beslut åt dig och driver ingen egen linje. Du bestämmer vad uppdraget ska handla om och hur långt det ska gå. Ombudet är din samarbetspartner och ditt bollplank, inte ännu en myndighet som bestämmer över ditt huvud.

Vem kan få ett personligt ombud

Personligt ombud finns för vuxna, alltså personer över 18 år, med en långvarig psykisk funktionsnedsättning som leder till betydande svårigheter att få vardagen att fungera. Det handlar ofta om personer som har sammansatta och omfattande behov av vård, stöd och service, och som behöver kontakt med flera olika myndigheter och vårdgivare samtidigt.

Du behöver ingen färdig diagnos i handen för att höra av dig och fråga. Verksamheten gör en egen bedömning av om du tillhör målgruppen. Bland dem som ofta får hjälp finns till exempel personer som dragit sig undan myndighetskontakter helt, personer som får för få eller otillräckliga insatser, och personer som hamnat mellan olika system där ingen riktigt tagit ansvar.

En sak att vara ärlig om

Det är värt att veta att du inte har en lagstadgad rätt att få ett personligt ombud på samma sätt som du har rätt att ansöka om bistånd. Verksamheten drivs av kommunerna med statligt stöd, och alla kommuner erbjuder den inte. Men i de kommuner som har personligt ombud kostar det dig ingenting att höra av dig och fråga, och tröskeln för att ta kontakt är låg.

Vad som skiljer ombudet från annat stöd

Det är lätt att blanda ihop personligt ombud med andra roller, men det fyller en egen funktion. Ett personligt ombud ersätter inte och tar inte över arbete som utförs av till exempel en god man, en förvaltare, en boendestödjare, en kontaktperson eller vårdpersonal. Du kan ha rätt till ett personligt ombud även om du redan har någon av de andra.

Skillnaden ligger i ombudets fristående roll. Ombudet är inte en myndighet och fattar inga myndighetsbeslut. Det betyder att ombudet kan stå helt på din sida, utan dubbla lojaliteter, när du möter de system som ska hjälpa dig.

Tystnadsplikt och inga journaler

Eftersom personligt ombud inte är en myndighet förs det heller inga journaler om dig på samma sätt som inom vården eller socialtjänsten. Ombuden har tystnadsplikt, och vad som eventuellt antecknas bestäms tillsammans med dig. Det här gör det lättare att tala fritt, även om saker som känns känsliga.

Hur du tar kontakt

Du behöver ingen remiss

Det här är det enklaste och samtidigt mest förvånande: du behöver varken remiss, biståndsbeslut eller någon formell ansökan för att få ett personligt ombud. Du tar bara kontakt själv. Ingen socialsekreterare eller läkare behöver remittera dig, och du behöver inte motivera dig inför någon för att höra av dig och fråga vad de kan göra.

Det måste vara din egen önskan

Det enda som krävs är att önskan är din egen. En anhörig eller någon annan du litar på får gärna hjälpa dig att ta den första kontakten, om du bett om det, men det är du själv som ska vilja ha stödet. Ingen annan kan ansöka om ett personligt ombud åt dig mot din vilja.

Var du hittar ditt lokala ombud

Verksamheten är lokal, så ombuden finns via din kommun. Sök på “personligt ombud” och din kommuns namn, eller ring kommunens växel och be att bli kopplad. Tycker du att det är svårt att ringa själv kan du be någon hjälpa dig med just det samtalet.

Praktiska råd

Hör av dig och fråga, utan att tveka. Du behöver ingen diagnos i handen och ingen remiss. Ett samtal förbinder dig inte till något.

Be om hjälp med första kontakten om det känns för tungt. En anhörig eller vän får förmedla kontakten, så länge det är du som vill ha stödet.

Bestäm uppdraget tillsammans. Var tydlig med vad du vill ha hjälp med, så formar ni uppdraget utifrån dina behov. Du styr.

Behåll dina andra stöd. Ett personligt ombud ersätter inte god man, boendestöd eller vårdkontakter. Du kan ha det vid sidan av.

Sök igen vid behov. Stödet är tidsbegränsat och avslutas när det löst sig, men du är välkommen tillbaka med ett nytt uppdrag senare.

Dina rättigheter i korthet

Du kan själv söka stöd av ett personligt ombud, utan remiss, biståndsbeslut eller diagnos, om du är över 18 år och har en långvarig psykisk funktionsnedsättning.

Du bestämmer själv vad uppdraget ska handla om, och ombudet tar inga steg du inte står bakom.

Du får stödet kostnadsfritt i de kommuner som erbjuder det, och kontakten är frivillig.

Du möter ett ombud som är fristående från myndigheterna, har tystnadsplikt och inte för journaler om dig.

Du kan ha ett personligt ombud även om du redan har god man, boendestöd eller andra insatser.

Att försöka ta sig igenom myndigheternas system när orken redan är slut är en av de mest utmattande sakerna en människa kan ställas inför, och det är ingen svaghet att gå vilse i den. Personligt ombud finns just för att du inte ska behöva göra det ensam: en person på din sida, gratis, utan krångel och utan att du behöver bevisa något för någon. Det modigaste och enklaste första steget är ofta bara att höra av dig och fråga vad de kan göra för just dig. Du behöver inte vänta tills allt rasat, och du behöver inte bära det ensam.

Källor

  1. SFS 2013:522. Förordning (2013:522) om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2013522-om-statsbidrag-till_sfs-2013-522/
  2. Socialstyrelsen. (2025). Om personligt ombud. Kunskapsguiden. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/psykisk-ohalsa/personligt-ombud/om-personligt-ombud/
  3. Socialstyrelsen. (2023). Personligt ombud till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/psykisk-ohalsa/personligt-ombud/
  4. Länsstyrelsen Stockholm. (2025). Personligt ombud. Länsstyrelsen. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/samhalle/social-hallbarhet/personligt-ombud.html
  5. Socialstyrelsen. (2025). Personligt ombud – Vård och insatser. Vårdochinsats.se. https://www.vardochinsats.se/depression-och-aangestsyndrom/behandling-och-stoed/personligt-ombud/
  6. 1177. (2025). Att söka stöd och hjälp. 1177 Vårdguiden. https://www.1177.se/liv--halsa/psykisk-halsa/att-soka-stod-och-hjalp/