Rättigheter och stöd
Rättigheter och stöd

Rätten till en god man eller förvaltare – när du inte orkar själv

Ibland blir vardagens papper och beslut för mycket. Här förklarar vi vad en god man kan hjälpa till med, hur du ansöker och var gränsen går.

Ibland räcker inte orken till vardagens papper. Räkningar som hopar sig, beslut som ska fattas, myndighetsbrev som blir liggande olästa för att de känns övermäktiga. För den som lever med sjukdom, psykisk ohälsa eller ett försvagat hälsotillstånd kan just det praktiska bli den tyngsta bördan. Då finns det hjälp att få i form av en god man eller, i mer omfattande fall, en förvaltare. Den här artikeln förklarar vad en god man kan hjälpa till med, skillnaden mot en förvaltare, hur du ansöker, och var gränsen går, så att du vet vad det här stödet är och inte är.

Vad lagen säger

Reglerna om god man och förvaltare finns i föräldrabalken. Tanken är att den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person ska kunna få en ställföreträdare som hjälper till med just det. Den som får hjälpen kallas huvudman, och den som hjälper kallas god man eller förvaltare.

Det är viktigt att vara ärlig om en sak direkt, eftersom titeln på den här artikeln lätt kan missförstås: god man är inte till för en tillfällig känsla av att inte orka. Det krävs ett bakomliggande tillstånd, alltså en sjukdom eller liknande, som gör att du behöver hjälpen. Lever du i en period av stress eller utmattning utan en sådan grund finns ofta andra och bättre vägar, som vård, rådgivning eller stöd från socialtjänsten. Men för den som har ett varaktigt hälsoskäl är godmanskap en konkret rättighet.

De tre delarna i uppdraget

Ett uppdrag som god man kan omfatta en eller flera av tre delar, och det anpassas efter just dina behov:

  • Bevaka rätt – att företräda dig gentemot myndigheter, ansöka om insatser och bidrag, överklaga beslut och se till att du får det du har rätt till.
  • Förvalta egendom – att sköta din ekonomi, betala räkningar, hålla ordning på konton och se till att pengarna räcker.
  • Sörja för person – att se till att du har det bra i ditt boende och får den vård och omsorg du behöver, mer som en länk och bevakare än som omvårdnad i sig.

En god man gör alltså inte allt åt alla, utan exakt det som ditt förordnande omfattar.

Skillnaden mellan god man och förvaltare

Det här är kärnan, och värd att förstå ordentligt, eftersom de två sakerna skiljer sig på en avgörande punkt.

God man – ett frivilligt stöd

God man är som huvudregel en frivillig åtgärd. Den kräver normalt ditt samtycke, och viktigast av allt: du behåller din rättshandlingsförmåga. Det betyder att du fortfarande själv får ingå avtal, hantera din ekonomi och fatta beslut om ditt liv. Den gode mannen är ett biträde vid din sida, inte över ditt huvud, och ska arbeta i samråd med dig. Du förlorar alltså inte din självbestämmanderätt genom att få en god man, du får en medspelare i det som blivit för tungt.

Förvaltare – mer ingripande

Förvaltarskap är en mer ingripande åtgärd som används när god man inte räcker, till exempel när någon är helt ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom. Skillnaden är att den som får en förvaltare helt eller delvis förlorar sin rättshandlingsförmåga inom de områden förvaltaren ansvarar för. Förvaltaren kan då handla för din räkning utan ditt samtycke. Just för att det är ett stort ingrepp i den personliga integriteten får förvaltarskap inte anordnas om hjälpen kan ges på ett mindre ingripande sätt, och behovet ska styrkas med läkarintyg. Ett förvaltarskap omprövas dessutom regelbundet, för att se om det fortfarande behövs eller kan lättas till ett godmanskap.

Finns det mindre ingripande alternativ?

Innan god man kan det vara värt att veta att det finns enklare lösningar som ibland räcker, och som låter dig själv bestämma mer.

En framtidsfullmakt skriver du i förebyggande syfte, medan du fortfarande kan ta hand om dina angelägenheter. Du utser då själv en person du litar på som får företräda dig den dag du inte längre klarar det, till exempel vid en framtida sjukdom. Det regleras i en egen lag och är ett sätt att själv styra vem som ska hjälpa dig, i stället för att en domstol utser någon.

Anhörigbehörighet innebär att en nära anhörig, utan någon fullmakt alls, får hjälpa till med enklare vardagsekonomi, som att betala räkningar, om du på grund av sjukdom inte längre kan göra det själv. Det räcker långt i många fall och kräver ingen ansökan.

Om du kan få hjälpen på ett mindre ingripande sätt ska det alternativet väljas först. God man och förvaltare är till för när dessa enklare vägar inte räcker.

Hur du ansöker

Vem kan ansöka

Du kan själv ansöka om du har fyllt 16 år. Det kan också göras av din make, maka eller sambo och dina närmaste släktingar, eller av kommunens överförmyndare. Är du anhörig och vill hjälpa någon att få en god man, är det du som gör ansökan.

Vart ansökan skickas

Det är tingsrätten som beslutar om god man och förvaltare. Ansökan skickas till tingsrätten på den ort där den som behöver hjälp är folkbokförd. Är det inte du själv eller en behörig anhörig som ansöker, går ansökan i stället via överförmyndaren i kommunen. Handläggningen är avgiftsfri.

Vad som behövs

I ansökan beskriver du behovet av hjälp och varför det finns. Ett läkarintyg som styrker hälsoskälet är centralt, särskilt vid förvaltarskap. Ibland behövs också annan utredning, till exempel uppgifter från socialtjänsten eller personal i ett boende. Behöver du hjälp att få ihop ansökan kan kommunens överförmyndarenhet vägleda dig.

Vem som utses, och vad det kostar

Den gode mannen utses formellt av tingsrätten och ska vara en lämplig person. Det kan vara en anhörig, eller någon som överförmyndaren har rekryterat. Uppdraget är arvoderat. Huvudregeln är att du som huvudman betalar arvodet, men om din inkomst och dina tillgångar är låga betalar kommunen i stället. Ekonomin ska alltså inte vara ett hinder för att få hjälpen.

Om något inte fungerar

Överförmyndaren i kommunen har tillsyn över gode män och förvaltare och kontrollerar att de sköter sina uppdrag. Är du missnöjd med din gode man kan du vända dig dit. Du kan också ansöka om att byta ställföreträdare, och om behovet förändras eller upphör kan du ansöka om att uppdraget ändras eller avslutas. Överförmyndarens beslut enligt föräldrabalken kan överklagas till tingsrätten.

Praktiska råd

Börja med det minst ingripande. Fundera först på om en framtidsfullmakt eller anhörigbehörighet räcker innan du ansöker om god man.

Skaffa läkarintyg tidigt. Det är ofta det som styrker behovet, och underlättar hela ansökan.

Ta hjälp med ansökan. Kommunens överförmyndarenhet kan vägleda dig om hur du fyller i och vad som ska bifogas.

Kom ihåg att du behåller din röst. Med en god man bestämmer du fortfarande själv. Den gode mannen ska arbeta i samråd med dig.

Hör av dig om det skaver. Fungerar inte samarbetet, vänd dig till överförmyndaren. Du har rätt att be om en annan ställföreträdare.

Dina rättigheter i korthet

Du har rätt att ansöka om god man om du på grund av sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd behöver hjälp att sköta ekonomi, kontakter eller din vardag.

Du behåller din rättshandlingsförmåga och din självbestämmanderätt när du har en god man, som ska arbeta i samråd med dig.

Du har rätt till det minst ingripande stödet, och förvaltarskap får bara användas när god man inte räcker.

Du har rätt till hjälpen oavsett ekonomi, eftersom kommunen betalar arvodet om dina tillgångar är låga.

Du har rätt att vända dig till överförmyndaren, byta ställföreträdare och få beslut prövade av tingsrätten.

Att be om hjälp med vardagens papper och beslut är inte att ge upp kontrollen, särskilt inte med en god man, där du behåller din röst hela vägen. Det är ett sätt att lägga ner en börda som blivit för tung, så att du kan rikta orken mot annat. Börja med att fundera på vilken nivå av stöd du behöver, ta hjälp att hitta rätt, och kom ihåg att systemet finns till för precis det här. Du behöver inte bära allt själv.

Källor

  1. SFS 1949:381. Föräldrabalk (1949:381). Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381/
  2. SFS 2017:310. Lag (2017:310) om framtidsfullmakter. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017310-om-framtidsfullmakter_sfs-2017-310/
  3. Sveriges Domstolar. (2026). God man och förvaltare. Domstolsverket. https://www.domstol.se/amnen/familj/god-man-och-forvaltare/
  4. Sveriges Domstolar. (2026). Framtidsfullmakt. Domstolsverket. https://www.domstol.se/amnen/familj/god-man-och-forvaltare/framtidsfullmakt/
  5. Socialstyrelsen. (2025). Regler om ställföreträdare. Kunskapsguiden. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/aldre/stodja-aldre-personers-vilja/regler-om-stallforetradare/
  6. Konsumenternas Bank- och finansbyrå. (2025). Anhörigbehörighet och framtidsfullmakt. Konsumenternas. https://www.konsumenternas.se/
  7. 1177. (2025). Att söka stöd och hjälp. 1177 Vårdguiden. https://www.1177.se/liv--halsa/psykisk-halsa/att-soka-stod-och-hjalp/