Sjukskriven men ifrågasatt – när Försäkringskassan säger nej

Att vara sjuk är tungt nog. Att samtidigt behöva bevisa att man är sjuk, och bli ifrågasatt när man redan kämpar, är en alldeles egen sorts utmattning. Många som fått avslag på sjukpenning beskriver just det: en känsla av att inte bli trodd, mitt i något som redan tar all kraft. Om du känner igen dig vill jag säga två saker direkt. Det är en orimlig situation att hamna i, och ett avslag är inte slutet. Den här artikeln går igenom hur Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning, varför avslag uppstår, hur du begär omprövning och överklagar, och var du kan få stöd på vägen.

Hur rätten till sjukpenning bedöms

Rätten till sjukpenning regleras i socialförsäkringsbalken, och grundprincipen är att din arbetsförmåga ska vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Det som gör bedömningen knivig är att den inte är statisk, utan ändras ju längre du varit sjuk. Det här kallas rehabiliteringskedjan och är värt att förstå, eftersom många avslag handlar om just var i kedjan du befinner dig.

För dig som är anställd ser den i grova drag ut så här:

• Dag 1–90: din arbetsförmåga bedöms mot ditt vanliga arbete, eller annat tillfälligt arbete hos din arbetsgivare.
• Dag 91–180: det vägs också in om du kan utföra något annat arbete hos din arbetsgivare.
• Dag 181–365: bedömningen vidgas till om du kan klara ett arbete som är normalt förekommande på hela arbetsmarknaden, inte bara hos din nuvarande arbetsgivare.
• Från dag 366: arbetsförmågan bedöms mot hela arbetsmarknaden.

Det finns undantag, till exempel vid allvarlig sjukdom eller när det är troligt att du snart kan återgå till din arbetsgivare. För dig som är arbetslös bedöms arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden redan från start. Poängen är att ett avslag ofta inte betyder att Försäkringskassan tycker att du är frisk, utan att de bedömt din arbetsförmåga mot något bredare än ditt eget jobb. Det är en viktig skillnad att känna till när du läser ditt beslut.

Varför avslag uppstår

Avslag beror sällan på en enda sak. Vanliga skäl är att det medicinska underlaget anses otillräckligt, alltså att läkarintyget inte tydligt nog beskriver hur sjukdomen begränsar just din arbetsförmåga, att Försäkringskassan bedömer att du skulle klara ett anpassat eller annat arbete, eller att rehabiliteringsmöjligheterna inte anses uttömda. Ofta handlar det alltså om hur arbetsförmågan beskrivits och bedömts, inte om huruvida du faktiskt mår dåligt. Det är därför ett tydligare medicinskt underlag ofta är nyckeln när du går vidare.

Skydda din SGI direkt

En sak är så viktig att den kommer före allt annat: din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Om du nekas sjukpenning riskerar din SGI att sänkas eller nollas, vilket kan påverka framtida ersättning. För att skydda den behöver du som regel agera snabbt. Om du är arbetslös innebär det oftast att anmäla dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och stå till arbetsmarknadens förfogande, i nära anslutning till att sjukpenningen upphör. Är du anställd, ta kontakt med din arbetsgivare direkt. Gör det här även om du tänker överklaga, eftersom överklagandet i sig inte skyddar din SGI. Är du osäker på vad som gäller för dig, fråga Försäkringskassan eller ditt fackförbund så snart du fått beslutet.

Hur du går vidare, steg för steg

Det här är avgörande att få rätt: för Försäkringskassans beslut gäller en annan ordning än för många andra myndigheter. Du kan inte överklaga grundbeslutet direkt till domstol. Du måste först begära omprövning, och därefter, om du fortfarande är missnöjd, överklaga.

Steg 1: Begär omprövning

Omprövning innebär att Försäkringskassan själv granskar sitt beslut på nytt, av en annan enhet än den som fattade det. Du begär omprövning skriftligt, och det måste ske inom två månader från den dag du tog del av beslutet. Den tidsfristen är hård, så vänta inte. Du kan använda Försäkringskassans blankett för begäran om omprövning eller skriva ett eget brev.

Var i din begäran konkret om varför du anser att beslutet är fel, och bemöt just det som Försäkringskassan angett som skäl. Ofta är det här ett kompletterande, förtydligat läkarintyg gör störst skillnad, ett som tydligt beskriver hur din sjukdom begränsar din arbetsförmåga. Hör gärna av dig till din läkare och be om det.

Steg 2: Överklaga till förvaltningsrätten

Står Försäkringskassan fast vid avslaget efter omprövningen kan du överklaga omprövningsbeslutet till förvaltningsrätten, inom två månader från den dag du tog del av det. Överklagandet skickas, precis som vid andra myndigheter, till Försäkringskassan, som först bedömer om beslutet ska ändras innan de skickar ärendet vidare till domstolen. I förvaltningsrätten blir Försäkringskassan din motpart, företrädd av deras jurister. Du får möjlighet att bemöta det de anför, och du kan begära muntlig förhandling om du vill. Att överklaga kostar ingenting.

Steg 3: Kammarrätten

Är du missnöjd även med förvaltningsrättens dom kan du överklaga vidare till kammarrätten, men där krävs i regel prövningstillstånd, alltså att domstolen först tar ställning till om målet ska tas upp. Sista instans är Högsta förvaltningsdomstolen.

Var du kan få stöd

Du behöver inte driva det här ensam. Är du med i ett fackförbund, hör av dig dit, många erbjuder rådgivning och ibland hjälp med försäkringsärenden. Din läkare och vårdcentral är centrala för det medicinska underlaget. Har du svårt att orka eller förstå processen finns det också ombud som kan hjälpa till med formuleringarna. Och tär hela situationen för mycket på måendet, vilket den ofta gör, är det helt rimligt att samtidigt söka stöd för det, via vårdcentralen eller genom att ringa 1177.

Praktiska råd

Agera snabbt. Tidsfristerna för omprövning och överklagande är två månader och de är hårda. Skicka in i tid, komplettera sedan.

Skydda din SGI. Ta kontakt med Arbetsförmedlingen eller din arbetsgivare direkt vid avslag, oavsett om du tänker överklaga.

Läs motiveringen noga. Bemöt exakt det Försäkringskassan angett som skäl, inte något annat.

Satsa på läkarintyget. Be din läkare beskriva tydligt hur sjukdomen begränsar din arbetsförmåga. Det är ofta det som väger tyngst.

Spara allt och ta stöd. Behåll beslut, intyg och kopior, och vänd dig till facket, ett ombud eller vården för hjälp på vägen.

Dina rättigheter i korthet

Du har rätt att få ett avslag motiverat, så att du förstår mot vad din arbetsförmåga bedömts och varför.

Du har rätt att begära omprövning av beslutet inom två månader, och att lämna in kompletterande underlag.

Du har rätt att överklaga omprövningsbeslutet till förvaltningsrätten inom två månader, kostnadsfritt, och att begära muntlig förhandling.

Du har rätt att gå vidare till kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen, med prövningstillstånd.

Du har rätt att skydda din SGI genom att agera snabbt, och att få stöd av fack, ombud eller vården på vägen.

Att bli ifrågasatt mitt i en sjukdom är både orättvist och tärande, och det kan få vem som helst att vilja ge upp. Men ett avslag är ett första beslut, inte en slutgiltig dom över hur sjuk du är. Många beslut ändras efter omprövning eller i domstol, ofta just när ett tydligare medicinskt underlag kommit på plats. Agera i tid, skydda din ersättning, och låt någon hjälpa dig genom processen. Du har rätt att få din sak prövad ordentligt, och du behöver inte bära det ensam.